Gemenskap, summeringen av Sommarmeetingets tredje dag är gemenskap.
Gemenskap kan vara mycket. Mellan barn och föräldrar (oavsett hur gamla barnen blir!!), mellan ryttare och ponny och mellan funktionärer. Faktiskt så delar alla som är på tävlingsplatsen en gemenskap; tävlingen.
”Lag”gemenskapen som en sådan här dag kan handla om allt från att tillhöra samma förening eller att få hamburgergrillningen att rulla på. Alla tillhör någon form av ”lag”; funktionärerna på banan, likväl som i domarvagnen, de som serverar dagens rätt, likväl som parkeringsvakterna. Och så sägs det att det saknas laggemenskap inom hästsporten!?!
Den mest fantastiska gemenskapen syns kanske minst. Den som infann sig precis den där minuten inne på hoppbanan, den som ledde till att ekipaget blev ett med varandra och minsta lilla ryttarhjälp åtlyddes på sekunden… Den gemenskapen som ibland leder till blå-gula rosetter och segertäcken men ibland, lika stort, leder fram till en seger över sig själv.
Gemenskap innebär även att inte vara ensam i nederlagets stund… Alla har någon gång haft sin hittills sämsta dag och att i gemenskap dela den erfarenheten, det gör att när den första besvikelsen lagt sig, man tillsammans kan gå och heja fram nästa kompis.
Påfrestande kan gemenskapen bli, då tävlingsnerverna ger sig till känna. Mellan parkeringsvakter och chaufförer, som av någon outgrundlig anledning vill parkera just där man inte behöva backa…
Mellan barn och föräldrar - för båda parter…
Oavsett tävlingsnerver, kan den delade gemenskapen bli påfrestande mellan cafeteriapersonalen och den hungrige kunden, som önskar så att hemlagad paj inte bara serveras till funktionärerna på en annan plats…
På kvällens ryttarfest hörs gemenskapen som bäst i jublet över den turkiska sången och i besvikelsen över den uteblivna dansen….!!!
När man sen i gemenskapens anda tillsammans iordningställer festlokalen till morgondagens framhoppning, är den som störst - igen. ”Konkurrerande” ryttare/kompisar/föräldrar/tränare alla önskar alla, ”God natt och lycka till i morgon!”
Heja HEBY, hela Sverige ------ och Norge!!!
Lördagskrönikören